I process… inför höstens utställning på Tjörnedalagården

Samarbetsprojekt på gång av Karel Becvar och Maria Lancing.

ÖSKG medlemmarna fortsätter med sitt lyckade tema ”DU & JAG”.
Ett samarbetsprojekt mellan två ÖSKG medlemmar.
Lördagen den 9:e november är det vernissage på Tjörnedalagården.

Jag frågade Karel Becvar i Löderup i somras om vi kunde samarbeta på en idé?
Han sa Ja! och sen började en spännande resa…

Det blev många fina samtal om filosofi, konst, historia och vetenskap.
Snart blev våra möten och diskussioner med varandra allt tydligare och mera praktiska.
Märkte att Karel och jag hade liknande behov att snabbt konkretisera våra tankar.

Grundtemat var Antikens mystiker Orfeus utsaga att ”Giganten Kronos födde ett ägg av silver in i Etern”
Vår kulturhistorias äldsta källa av ordet ”ägg” nämns som en symbol för världen / kosmos vi lever i.
Hur skulle vi gestalta detta ?

Det blev ett liggande ägg i en given ram, med den grekiska inskriptionen om Kronos skapande av ”silverägget i universum”.
De grekiska bokstäverna skulle graveras in i äggvitan (läs rymden) som mycket små bokstäver men likt egna svävande stjärnor.

I äggulan kan man läsa Einsteins matematiska formel om tid och rum, så även Steven Hawkins formel.
Kristallglaset som Karel Becvar så mästerligt behandlar, ger oss en transparens och rymdkänsla att fånga det stora i det lilla.

Glasägget kan du se på Tjörnedala från 9 november.

Kristianstad Rådhus 10.9-10.10 utställning med ristade ägg av Maria Lancing och även Pa’ll So’lnes målningar, ÖSKG medlemmar.

Se utställningen med Madeleine Rosa Pyk och hennes trägubbar på Galleri Lancing 3-17 aug 2019.

Vernissage lördag 3 aug kl 16-18.

Utställningen pågår till 17 augusti.
Öppet tisdag – söndag kl 11 – 17.

Välkomna!

Trägubbar av Madeleine Rosa Pyk 

När jag var liten gillade jag att samla träbitar. Jag sprang i skogen och letade och gick utmed stränderna och spanade efter fynd. Träbitarna kunde se ut lite hur som helst, men de måste vara släta, så att jag kunde måla på dem, göra kläder av målartrasor och sätta dit mössor och hår. De kunde vara skådespelare i min dockteater eller talismaner mot onda andar och drömmar.

När jag blev äldre simmade jag iland stockar och skulpterade med hjälp av en liten yxa; totempålar.
Detta har jag hållit på med sedan dess, men nuförtiden hittar man nästan ingenting, eftersom alla fiskelådor är av plast. Här är en del av min samling.

Madeleine Pyk

En berättelse av Staffan Lamm om hans morfar Martin Lamms foton.

Författaren och professorn i litteraturvetenskap Thomas Steinfeld inviger utställningen på Galleri Lancing på Skillinge den 13 juli kl 14.00.

Utställningen pågår till 27 juli.
Öppet tisd – sönd kl 11 – 17

Välkommen!

BILDBESATT

Sommaren när min morfar drabbades av fotomanin.

Akademieledamoten och litteraturprofessorn Martin Lamm (1880-1950), bodde sommartid med vår familj i Båstad.
I början av juni 1931 började han plötsligt fotografera.
Utan att ha hållit i en kamera tidigare höll han en dryg månad nästan helt på med att ta fotoporträtt. Inledningsvis avbildar han bara sig själv och sin familj och den närmaste vänkretsen.
Men senare fortsätter han att med kamerans hjälp frenetiskt återge alla slags personer i sin omgivning.
Vid midsommartiden slutar han helt tvärt, för att aldrig mer röra en kamera.
Hans sommarfoton förblev liggande i olika lådor, uppblandade med annat släktmaterial.

Sent omsider har hans barnbarn Staffan Lamm letat fram denna fotoserie ur släktgömmorna.
Bakom fotomängden framträder en helt annan mörk grogrund för denna kortvariga bildbesatthet.
Den utgjorde en desperat flykt från ett tungt beslut.
Nämligen det definitiva bortlämnandet av sitt yngsta barn, Göran, blott åtta år gammal. Något han slutligen hårdfört driver igenom.
Trotsande hustrun Gretas förtvivlade men utsiktslösa motstånd.
Denna Martin Lamms desperata krishantering återuppväcks och får möta vår sentida blick i boken ”Bildbesatt”.

Staffan Lamm har under större delen av sitt vuxenliv jobbat som dokumentärfilmare och författare.

Påskutställning med Konstrundan på Österlen 2019, 19 april – 22 april. Öppnar Långfredag kl 10.00.

ÖPPET
Påskveckan kl 10-18

Bildgalleri från påskutställningen:

Maria Lancing har skapat hela projektet, som omfattar barnen i F-klassen på Borrby skola och förskolan i Skillinge.

– Det började med att jag tänkte på hur tomt på barn det är i Skillinge. Från det att de är sex år åker ju buss till skolan i Borrby. Jag utgår ifrån principen ”gräv där du står”, det är så viktigt att veta var man kommer ifrån, säger hon och påpekar att projektet för henne också är ett sätt att bygga broar mellan byarna.

Dessutom vill hon ge barnen en lustfylld lektion i konst och måleri.

– Jag vill att de ska få uppleva riktiga material, som akvarellpapper som suger bra. Som konstnär känner jag en plikt att dela med mig av vad jag lärt mig i mitt liv.

Så sätter hon igång.

– Först kommer regn. Har du fått regn? frågar Maria Lancing ett av barnen, medan hon går runt och fuktar pappren med vatten.

– Nu börjar den magiska biten, fortsätter hon och visar hur man får den blå havsytan att flyta ut på pappret.

När förmiddagen väl är slut ligger åtta skutor, alla med sin egen karaktär, färdiga på bordet.

– Nu har ni gjort fullriggare! De fanns i Skillinge för hundra år sedan, förklarar Maria Lancing.

På måndag 10 december blev det stor vernissage på Galleri Maria Lancing med alla barnens alster.

Hämtat ur YA, 6 dec 2018.

Välkommen att se utställningen med Lars Sjunnesson på Galleri Lancing!

24-31 augusti 11-15

30 juni till 29 juli kom och se teckningar och fotografier på enastående landskap och sandskap av Mike Stott.

Öppet varje dag mellan kl 13-17
(utom måndagar då det är stängt).

Mike Stott, professor emeritus i interaction design vid Umeå universitet, har bott i Skillinge om somrarna sen 70 talet. För två år sen ställde Mike Stott ut på mitt galleri ,vilket blev mycket uppskattat.Då visade han foto och teckningar på kor i lanskapet här på Österlen.

Det är med glädje, jag nu visar hans senaste stora teckningar från Naturreservatet i Hagestad. Växtligheten i sanddynorna tecknar han uppmärksamt med alla möjliga material penna, kol, grafit, krita.

Det blir dynamiskt med svärtan och kontrasterna för att uttrycka detta känsliga sand, vind och växtlighet, som tillsammans binder ihop och hålls samman i ett evigt rörligt landskap. Gränslandskapet mellan hav, himmel och land.

Det är som, om vi måste lära oss förstå och hålla oss ödmjuka inför naturens egen kraft. Se den. För att kunna försvara den.
Mike Stott ger oss dom ögonen, som en fotograf gör, fast han tecknar det och ger en bit av sin själ in i landskapet!

Det många tankar far i mitt huvud i betraktelsen. Vår miljö idag? Vår värld idag? Ömtåligheten i detta jungfruliga landskap där människan måste avstå sin girighet att bemästra naturen.

Minnen av min barndoms somrar tillsammans med familjen vid Sandhammaren och Hagestad, då min far Axel Lancing, gjorde sina djupdykningar mellan alla sandbankarna långt ut till havs. Respekten för naturen och hur liten man kände sig.

Hur min far berättade om starka strömmar ute till havs hur bottnen såg ut från dag till dag i en oändligt levande båge som tänjer sig fram och tillbaka sen urminnes tider. Där ute ligger skeppen begravda i sand för att under ett ögonblick visa sina toppmaster en dag och sen borra sig djupt ner i glömskans hav.

Detta omutliga levande landskap i förening med vind och hav och en kustlinje i ständigt förvandling, som dagarna i ett barns tidlösa lekar om människans urtid.  Just i detta landskap kunde jag känna enheten med och tillhörigheten av universum.

Välkommen på vernissage 2/12 kl 13-17
Galleri Maria Lancing på Skillinge!

Utställning pågår mellan 2-22/12 2017.
Öppet tisdag – söndag 13-17.